Tillstånd

Uppdaterad 2010-12-01

Det finns idag två olika tillstånd att hantera icke tillståndspliktigt och tillståndspliktiga explosiva varor. Se definition hantering i Lag om brandfarliga explosiva varor 2010:1011

Tillstånd till förvärv och innehav av explosiva varor söks hos kommunen.

Detta tillstånd utfärdas oftast av lokala räddningstjänsten för alla så kallade 154-godkända pjäser med eller utan elektriskt tändning samt andra pjäser och pyrotekniska satser samt se stubiner som kräver tillstånd till förvärv och förvaring. Det finns även i några enstaka fall pjäser/stubiner/satser som inte kräver tillstånd till förvärvet men för förvaring. Viss förvaring upp till viss mängd kan även vara tillståndsbefriad om den inte är yrkesmässig dock är all yrkesmässig förvaring tillståndspliktig. Vad däremot yrkesmässig är finns vad vi vet ingen definition av varför detta får bedömas från fall till fall.

Räddningstjänsten hos kommunen tillhandahåller en ny särskild blankett och denna blankett finns som pappersdokument hos den lokala räddningstjänsten eller så kan Du eventuellt ladda hem den från den lokala räddningstjänstens hemsida. Lagstiftningen är idag inte solklar avseende de kompetenskrav som skall ställas för att Du skall kunna erhålla ett tillstånd till förvärv och innehav men i lagstiftningen talas om nöjaktig kunskap vilket kan vara tidigare erfarenhet och dokumenterad utbildning/kurs. Hur som helst har polisen att pröva din personliga lämplighet och är du allvarligt kriminellt belastad eller är dömd för onykterhet i trafiken torde inte tillstånd kunna meddelas.

Bagatellförseelser som lindriga fortkörningar, p-böter mm betraktas inte som brott utan som förseelser och registreras inte i brottsregistret. Har Du ingen tidigare erfarenhet kan ett utbildningsintyg från oss räcka för en enskild pjäs men vill Du ha ett tillstånd som berättigar dig att inköpa mer än en viss typ av pjäs krävs normalt sett en utbildning och denna utbildning tillhandahålls av bolaget, se mer info om detta under Kurser.

När det väl är dags för tillståndsansökan är det normala att det aktuella tillståndet söks på tre år och det krävs normalt sett alltid någon typ av förvaringspersedel/skåp för de aktuella pjäserna. Detta skåp skall vara brandklassat i lägst EI 30. I nya MSBFS 2010:5, se MSB:s hemsida, anges också olika begärlighetsgrader för olika pyrotekniska varor och för pyroteknik delas dessa in i begärlighetsgrad b och c. För begärlighetsgrad b krävs ett säkerhetsskåp, typ vapenskåp i brandmotstånd lägst EI 30 för skåpet eller för utrymmet där skåpet är placerat och för begärlighetsgrad c krävs plåtskåp med trepunktslås och lås enligt normer som anges i MSBFS 2110:5. Generellt kan man säga att pyroteknik i riskhanteringsgrupp klass 1.1—1.2 kräver säkerhetsskåp medan 1.3—1.4 kräver plåtskåp.

Det behöver nödvändigtvis inte vara ett skåp utan det kan finnas andra sätt att uppnå lägst de krav som ställs. Sedan krävs även avstånd till skyddsobjekt exempelvis byggnader, trafikleder, sjukhus etc. enligt ytterligare tre indelningar beroende på skyddsobjektets viktighet och storlek/omfattning och dessa indelningar kallas för huvudgrupper I, II och III. Detta finner Du i särskilda tabeller i 2010:5 och här finns möjligheter att för viss pyroteknik göra reduceringsberäkningar enligt angivelser i tabellerna beroende på förrådet och dess egenskaper samt beroende på om förrådet har gott skydd etc.

Skulle osäkerhet uppstå när det gäller din tillståndsansökan kontakta gärna bolaget eller välj någon av våra kurser där ni får en utbildning i tillståndsansökan.

Tillstånd till fyrverkeri enligt ordningslagen söks hos polisen

För att avfyra fyrverkeripjäser såväl inomhus som utomhus kan tillstånd enligt ordningslagen fodras. Detta tillstånd söks hos lokala polismyndigheten och är avgiftsbelagt och denna summa skall betalas in förskottsvis till myndigheten. Det krävs alltid tillstånd då fyrverkeriet skall avbrännas från allmän eller offentlig plats och vad som betraktas som allmän eller offentlig plats kan kommunala förvaltningen eller polisen svara på och det finns dessutom en definition i ordningslagen. Ett undantag från tillståndsplikten finns och det gäller nyårsafton, påskafton och valborgsmässoafton.

Vid en offentlig tillställning eller allmän sammankomst som hålls inomhus krävs också alltid tillstånd till fyrverkeri. Är sammankomsten enskild krävs ej tillstånd. Notera däremot att fastighetsägaren måste ha gett sitt tillstånd då verksamheten knappast är att betrakta som allemansrättslig enligt allemanshävden.

Att skjuta fyrverkeri från enskild mark vilken kan vara egna tomten/gården eller dyl. är däremot aldrig tillståndspliktigt även om det ligger inom stadsplanelagt eller tättbebyggt område. Verksamheten är knappast att betraktas som allemansrättslig fast här saknas vad vi förstår rättsfall eftersom prövningen kan bli juridisk komplicerad då allemanshävden endast är en hävd och inte lag. Däremot är det inte sagt att man obehindrat hur som helst kan skjuta fyrverkeri bara för att området är enskilt och härvidlag ej tillståndspliktigt skjutning enligt ordningslagen.

Den enskilde skall enligt ordningslagen först göra en menlighetsprövning innan man skjuter av en fyrverkeripjäs/fyrverkeri. Denna menlighetsprövning kan bestå i att man undersöker om man genom sin fyrverkeriskjutning kan vålla någon enskild beaktansvärd olägenhet. Beaktansvärd olägenhet kan vara om man stör människor eller djur på ett oacceptabelt sätt. Beakta särskilt djurbesättningar på landsbygden. Tänk även på brandrisken om något skulle gå snett eller det i övrigt råder exempelvis eldningsförbud. Vid eldningsförbud kan Länsstyrelsen föreskriva att användning av fyrverkeri är förbjudet. Ett sådant förbud fattas av Länsstyrelsen i samråd med Räddningstjänst.

Den som planerar att skjuta ett fyrverkeri måste först göra denna menlighetsprövning och uppstår osäkerhet om huruvida olägenhet kunna uppstå eller inte rekommenderar vi läsaren att alltid söka tillstånd till fyrverkeri enligt ordningslagen även om det enligt ordningslagen egentligen inte fodras. Det kan vara bra, i alla fall i Sverige, att söka ett tillstånd man inte behöver och dessutom få ett sådant beviljat eftersom svensk rättskultur skiljer sig väsentligt från europeisk sådan. Jag menar det att skulle något oavsiktligt inträffa i samband med en fyrverkeriskjutning och man innehar ett beviljat polistillstånd torde de rättsvårdande myndigheterna i händelse av en utredning pröva visst ansvar även på tillståndsbeviljande myndighet även om den enskilde i ansvarsfrågan alltid för den delen skull har det fulla ansvaret. Bara för att man fått klartecken till en verksamhet från en myndighet får man inte bete sig hur som helst. Ansvar vilar alltid på den enskilde och det kan finnas många lämpliga åtalspunkter som kan åberopas i händelse av tillbud i samband med fyrverkeri såsom exempelvis kan nämnas vållande av kroppsskada, allmänfarlig vårdslöshet, allmänfarlig ödeläggelse, framkallande av fara mm.

Med ett fyrverkeritillstånd följer nästan alltid en bilaga från polismyndigheten där myndigheten kan meddela särskilda villkor i samband med en skjutning.

Relaterade länkar